Kanske. Nån gång emellanåt..?
Vi gör ett försök i alla fall.
Tiden springer på! Nu har vi en ettåring här hemma och snart även en fyraåring. Galet. Inga bebisar längre..
Det som hänt sen sist är att Ollebus vuxit och lär sig en massa hela tiden. Nu är fokus på att lära sig gå själv utan stöd. Det går sakta framåt.
Han är lite feg och sätter sig gärna på rumpan om man släpper honom. Men att gå med gåvagnen eller runt möbler går toppen. :)
Miran växer även hon och blir en större liten människa för varje dag. Med mycket vilja och bestämdhet är inte alla dagar så enkla men vi har även mysstunder så klart och jag känner mer och mer att göra saker med bara henne är nästan lite egentid.
Det är kul att kunna konversera och det märks att hon funderar och kommer ihåg saker.
Min träning består i princip bara av löpning just nu.
Sedan våren kom har jag svårt att gå in och träna, det är ju så skönt ute!
Det känns som jag tagit löpningen ett steg längre nu den sista tiden.
Det är inte bara ett träningspass att ta sig igenom det är även skönt, kul och jag utvecklas. Skitjobbigt vissa gånger, men lättare andra.
Jag försöker komma ut tre gånger i veckan och oftast resulterar det i ca tre mil sammanlagt.
Jag vågar springa längre sträckor och det är kul! Tiderna förbättras och då motiverar det ännu mer.
Jag jobbar en dag i veckan sedan januari, fredagar. Känns jätteskönt att få lite avbrott från hemmalivet och komma ut en dag.
Jag kommer va helt mammaledig juni-september och sedan börjat jag jobba i oktober igen. På 65% är det tänkt och då ska Ollen skolas in på förskola, pirrigt..!
Oj, det blev långt...
Vi får väl se om det var en engångsföreteelse eller om det blir en följetong. :)
Ciao
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Våga fråga! :)