01:37 vaknar jag av en arg röst som vrålar:
- Jag vill ha välliiiiiing!!!
Går dit och försöker lugna barnet som är helt galen och fly förbannad. Inget duger. Efter en stund kommer:
- Jag vill ha pappaaaaaaa!!
Fint. Varsågod pappan. Men det var tydligen inte heller rätt.
Det enda som kommer ur ungen som vrålar, sparkar och slår omkring sig som förbytt är "jag vill ha välling!" trots våra lugnaste och mest pedagogiska förklaringar till att välling får du imornbitti, nu är det natt och alla sover osv. Vill helst inte införa nåt nattmål nu vid 2,5-års ålder..
Efter ca en halvtimme lyckas vi lugna damen mellan oss i vår säng, där hon aldrig sovit förutom vid magsjuka typ, och vi somnar om alla tre. Puh!
Dagen fortskrider med att min tandläkare tror han börjar åtta istället för sju och jag ha det lite styrigt att förklara för patienten att ja du ska få din visdomstand bortopererad som du kommit hit för på remiss och väntat på tiden i en eeeeevighet men nej tandläkaren är inte här ännu... Kul.
Väl igång med op-dukningen ringer Pär.
- Snabbt! Jag är upptagen, väser jag.
Men säg goddag då. Pärs bil startar inte. Halleluja!
En snäll kollega tar min plats under op-et och jag gasar hem och hämtar man och barn.
Lämna på dagis, parkera och springa till jobbet. Pust. Men det gick ju bra till slut.
Nu ikväll då vi hämtat Pär på jobbet hoppade jag av efter en bit och promenerade med hunden hem.
Blä vad tråkigt det är att gå. Ensam dessutom.
Min kropp vill springa. Eller ha sällskap. Att gå tar för långt tid och är även kallt och mörkt. Fast kanske roligare i sällskap som sagt. :)
Nu blir det soffan resten av kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Våga fråga! :)